Träna sök med reserverad hund
Träning och tävlingPosted by Karin Olsson 2006-12-19 15:43
BILD: Lavinsökhunden Kim in action!!
Sensommaren 2006
Tankar kring SÖKTRÄNING med reserverad hund
Jag har under den gångna veckan lagt ner väldigt mycket tankemöda på Kim. Problemet är att Kim helt plötsligt bara "stänger av" i söket och ser allmänt besvärad ut. Se problemlösningspromenaden >
Den perfekta sökhunden
Jag trodde att Kim skulle passa ypperligt som sökhund då han, i rak motsats till hur sheltiesar brukar vara, gladeligen hälsar på allt och alla och nästan kryper ur skinnet av glädje över all uppmärksamhet han kan tillskansa sig. Men de första tecknen på att någonting inte var som det skulle, visade sig redan första gången vi provade på sök! Läs mer här i bloggen.
Läskigt med främmande...
Redan då upptäckte vi att Kim nog egentigen tyckte att främmande människor är lite läskiga. Vi fick rådet att träna hemma. Att låta främmande människor hantera honom när inte matte är med, att leka med honom och mata med godis. Och så höll vi på ett tag. Visst hade det en viss effekt, på nästa sökläger ett halvår senare jobbade han utomordentligt bra. Det kan du också läsa om här i bloggen under rubriken Träning och tävling.
Men då var övningarna väldigt enkla och kravlösa. Efter det här lägret fick vi vara med och träna några gånger med ett sökgäng på tävlingsnivå. Tyvärr var det ganska beklämd stämning och mycket elittänkande som gjorde att JAG som förare kände mig pressad - och det känner ju hunden direkt. Vi slutade träna med dem efter bara några gånger och startade ett eget sökgäng (det vi har idag).
Vi fick rådet att "jobba med tillgängligheten"
Men jag hade tagit intryck av dem och vi fortsatte att jobba med Kims "tillgänglighetsproblem" genom att figgarna fick leka mycket med honom på olika vis. Vi försökte hitta en modell där han inte skulle "stänga av". Jag hade väl hoppats att det skulle bli bättre när han lärde känna personerna i gruppen. Jag gick t o m så långt att jag besökte en mycket erfaren skyddshundsfigurant för att få hjälp med Kim och leken med andra människor: se bilderna och hennes råd här i bloggen.
Git Jerings analys av Kim - byt ut leken mot matbelöning
När vi tränat i några månader åkte vi på sökläger med Git Jering. En hel vecka tränade vi sök både förmiddag och eftermiddag i högsommarvärme! Här var det inte snack om att hundarna blev för trötta av värmen. Det var här vi introducerade Kim för dyk-upper, för enligt Gits analys visste inte Kim alls vad han gjorde ute i sökrutan eller vad som förväntades av honom. Hon analyserade honom direkt och sa "ta bort leken på en gång - hunden uppskattar den inte!"
Jamen, sa jag, han ääälskar ju främmande människor - varför gör han det inte i söket? Git frågade hur jag visste att han älskar främmande människor och när jag beskrev hans beteende så sa hon att det lät som om han överreagerade - precis som en människa som känner sig obehaglig till mods i ett visst sällskap kan få mundiarré och bara prata och prata och prata...
Vi övergick till att försöka hitta det bästa möjliga i matväg och använda det som belöning istället. Och vi la in markeringar och påvis. Jag var helt övertygad om att om Kim bara får en grundlig chans att lära sig vad jobbet går ut på, så skulle han bli tryggare i sin roll som sökhund. Och Kim återfick intresset för sök under den här veckan. Här kan du läsa allt om lägret >
Men problemet med att Kim "stänger av" kvarstod ändå när vi kom hem. Vi provade med en massa olika ätbara belöningar. Vi provade med svåra gömmen, lätta övningar, många skick, få skick, belöning på stigen av matte - you name it. Han stänger fortfarande av när det blir för jobbigt.
Anders Hallgren - 7 av 10 träningspass bör vara motivationsövningar
Så åkte jag på ett helgseminarium med Anders Hallgren om motor och motivation hos arbetande hundar. Mycket, mycket intressant. Jag fick en hel massa idéer där och bestämde mig för att köra mycket motivationsövningar med Kim. Anders Hallgren anser att av 10 träningspass bör hela 7 vara motivationsövningar. Samtidigt som vi la om träningsstrategin efter den här modellen, började jag fundera på vad som kunde vara en riktig jackpotbelöning för Kim.
Fokus bort från hunden
Så långt i min analys hade jag kommit, så att jag hade insett att det var belöningen ute hos figuranten han upplevde som jobbigast, därför försökte jag komma på en belöningsformen där fokuset tas bort från hunden. Jag fann den i och med att vi introducerade fika ute i figurantgömmet. Kim fick leta upp en figge, sen satte vi oss att fika där och så fick han gå runt och tigga till sig godsaker i sin egen takt. Det här verkade riktigt lovande, för motivationen gick från noll till hundra på ett träningstillfälle (resultatet såg vi nästa gång vi tränade).
Även tredje gången var motivationen på topp när vi startade, men det här var den gången när vi skulle köra ett helt sök. Totalt fick han gå 11 skick, varav 2 tomslag, 2 jackpotbelöningar vid hittad figurant och resten markering med påvis. För att få till bra omväxling, hade vi placerat en figurant på linje utanför den första och en satt uppe i ett träd. Och sen blev det stopp igen.
Janne Svensson: figgens belöning för stor belastning
Gången efteråt hade jag en likadan hund som vid första skicket på lägret med Git Jering för ett år sen. En hund som traskade ut lite lojt i rutan och helt uppenbart visade att han inte klarade av det här. Som väl är, så var Janne Svensson från Falkenberg med oss, och han sa någonting som äntligen, efter 1 ½ års träning, fick det att gå upp ett ljus för mig. Han sa: "varför ska figuranten belöna hunden? De flesta hundar fixar inte det ute i skogen, det blir en alldeles för stor belastning för dem. Det är mycket bättre att belöningen kommer från föraren. Nu kommer alla olyckskorparna att börja kraxa 'ja men figurantintresset då?!?' - Skit i det - det fungerar ju!"
Alla hundar passar VISST för sök!
Han har ju SÅ RÄTT!!! Åt h-te med alla dem som jag kommit till med mina bekymmer som bara svarat en enda sak: "Ja, ser du, alla hundar passar inte för sök". Bullshit! Alla hundar passar för sök - det gäller bara att hitta rätt inlärningsmodell för varje unik individ och lägga ribban på rätt nivå. Det finns inga rätt och fel i hundträning - en träningsmodell passar som du säkert vet inte alla hundar. Det är bara DIN hund som kan tala om vad som är rätt och fel i din träning av den! Det enda som retar mig är att jag lyssnat så mycket på en massa olika förståsigpåare, att det har tagit så lång tid för mig att lyssna på vad min hund haft att säga... Sen har det förstås varit duktiga hundmänniskor som fått mig ATT lyssna på honom!
Hädanefter...
...kommer JAG att belöna Kim ute i skogen. Figuranterna får vara tysta, passiva statister. Efter 1 ½ års träning med jobbiga belöningar ute hos figgarna, kommer det här inte att gå över på en natt, men är man enveten så... 
Läs vår träningsdagbok! Klicka här >
