Kim växer uppPosted by Karin Olsson 2009-05-05 17:01
Anders och jag packade ryggsäcken med grillkorv och pinnbrödsdeg, selade Kim och gav oss ut på cykelhajk till Dumme mosse, strax intill Axamo flygplats i Jönköping. Det blev en lång tur på nästan 6 timmar, med ett par timmar på cykeln dit och hem, då Kim (sin vana trogen) sprang i full galopp och drog min cykel upp och ner längs berg och dalgångar, en timmes matpaus och resten behaglig vandring i lugnt tempo i Guds vackra natur.


Mycket backar var det!

Drickapaus...





Skönt med lerinpackning för ömma tassar?


Oväder under insegling.

Rullstolsvänlig vandringsled över Dumme mosse.

Framme vid grillplatsen - vad får det här trädet fäste i?!?

Hungrig sheltie väntar på maten...


Vi hade inget korvbröd, så jag rörde ihop grahamsdeg till pinnbröd, men eftersom det fanns grillgaller på plats, plattade vi ut brödet till scones istället för att vira dem runt pinnar. Jättegott!
RECEPT
5 dl grahamsmjöl
3 tsk bakpulver
½ tsk salt
3 msk olja
2 dl filmjölk
Blanda mjöl, bakpulver och salt i en bunke. Tillsätt olja och filmjölk och rör ihop degen. Förvara degen i en plastpåse och ta med ut i naturen på utflykten. Rulla stänger med mjölade fingrar runt pinnar och grädda brödet över glöden, eller platta ut den till tre sconeskakor och grädda över glöd eller på heta stenar. Kan också gräddas i stekpanna.

Bra hjälpmedel!



Dags att bege sig hemåt. Lite ont i rumpan hade jag allt nu... 



Så härligt trötta vi var när vi kom hem, alla tre! Lite välbehövlig stretching för vovven och insmörjning av ömma tassar och en varm dusch för matte, mmm.... Vilken underbar dag! 
Foton av Anders Larsson och Karin Olsson.
Kim växer uppPosted by Karin Olsson 2007-03-29 12:12
Kim växer uppPosted by Karin Olsson 2006-12-19 15:51
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR 2007 önskar Kim, Tintin och Toya!

Kim växer uppPosted by Karin Olsson 2006-12-19 15:35
Skön sommar önskar Tintin och Kim!


Simma lugnt...

Tintin älskar att bada!
Kim växer uppPosted by Karin Olsson 2006-12-19 15:07
2004-12-31
Vi såg inte fram emot Nyårsafton, även om Kim tagit fyrverkerierna och smällarna mycket bättre den här vintern än förra året. Som vanligt började ungarna i grannskapet att skjuta av bomber och raketer långt före julafton.
Jag hade inte förberett Kim den här gången. Förra nyår gav jag honom olika medel med liten eller ingen effekt, och i påskas provade vi "Serene-Um" för hundar, en lugnande naturmedicin. Jag märkte ingen skillnad alls hos Kim, han var lika rädd för de höga ljuden före, under och efter behandlingen.
Alla människor säger att jag ska ignorera Kim och behandla honom som vanligt, annars kommer jag att bygga på hans rädsla. Jag har gjort det. Ignorerat honom när han kommer till mig och söker skydd. Det känns hemskt. Det känns fel, så fruktansvärt fel. Han kommer ju till mig för skydd, för att få må lite bättre, för att känna trygghet. Och jag har ignorerat honom. Den enda skillnaden det har gjort, är att det har gett mig ett brustet hjärta. Det har definitivt inte hjälpt Kim.
Den här gången har jag tagit Kim till mig när han kommer för stöd och skydd. Jag har inte visat någon medömkan, men jag har tagit emot honom med öppna armar, kramat honom, kliat honom på ryggen, gosat med honom på alla sätt som jag vet att han älskar. Och jag har fått Kim att koppla av under smällandet utifrån! Och jag känner mig hel igen, kärleken för min lilla hund växer stadigt. Hur skulle jag kunna ignorera hans smärta?!?!?
1 ½ timme före tolvslaget, la jag Kim på trimbordet för lite avslappnande pälsvård. Jag borstade honom sakta över hela kroppen i en hel timme och han somnade t o m under det ökande smällandet utanför fönstret. Jag hade dragit ner persiennerna och satt TVn på hög volym, men jag tror att det var den lugna beröringen som fick honom att komma till ro. När bomberna eskalerade utanför kl 12 och vi gick in i det nya året hade jag Kim i knät. Han var spänd i kroppen och stirrade mot fönstret, men han skakade inte, flåsade inte av stress och sprang inte oroligt runt i rummet.
Vi fick en god natts sömn den natten! Jag känner mig otroligt lättad, och det känns som att Kim har mognat en hel del.

BILD: Ett nytt år har kommit...
Kim växer uppPosted by Karin Olsson 2006-12-19 14:352004-04-23
Visste du att...
Kim är ett väldigt vanligt namn i Sydkorea. Så heter nästan 20 procent av landets befolkning.
(TT Spektra)

Kim växer uppPosted by Karin Olsson 2006-12-19 14:342004-04-09
Vi var tvungna att ta ett sorgset farväl av Nimbuz i februari. Han blev bara 16 månader, men det fanns inget veterinären kunde göra för honom.
Vi välkomnar vår nya familjemedlem TOYA, Kims nya bästis:


Yihaaaaa!

Ha! Där fick jag allt stopp på dig!

Var får hon alla energin ifrån???

Jag vill inte leka mer, bäst å gömma sig!
Glad Påsk på er alla!
Kim växer uppPosted by Karin Olsson 2006-12-19 14:30
Kim hälsar från en kylig och dimmig promenad längs havet, här på svenska västkusten!